Avkoppling och nedkoppling

Sitter på tåget ocj är snart hemma efter ett dygn i Malmö. Ska mysa med Handro, Erika och Frida hemma ikväll och bara ta det piano.
Det blev inte så sent igår som man skulle kunnat tro vid en julfest, men är rätt seg ändå. Så soffan lockar rätt rejält just nu, och att bara få mysa och int göra någonting alls.
Glaselden ska tändas, liksom blockljus och kanske åker det till och med fram lite glögg.

Julhelgen närmar sig med stora steg också. Och den kommer bli bäst. Ska vara ledig i nästan två veckor i sträck. Ett resultat av nästan ingen semester tidigare i år. Ska bli skönt att bara få träffa familj, vara i fjällen, Oslo, Värmland osv.
Och julen kommer firas på nytt sätt i år, och nya traditioner ska skapas.

Jag är världens lyckligaste!

Greger och Pim

Så heter våra nya familjemedlemmar sen några veckor tillbaka. Greger är stor och farlig, och Pim är liten men tuff. De vaktar hemmet när vi inte är hemma, och de väsnas nått så inni bomben om natten. Flyttar sten och gör konstiga ljud.
Flyttar sten är väl vad de gör mest, antar att det ligger något där mellan eller under stenarna som de vill åt.

Greger och Pim är slöjstjärtar, akvariefiskar alltså. Men roligare individer får man leta efter. För helt seriöst, ni tror mig säkert inte, men de har starka personligheter.

Nu kommer de passa både hem och man ett dygn när jag befinner mig far far away i Malmö. Ska dit för jobb och julfest, men i ärlighetens namn vore vila hemma det skönaste.
Tur att Greger och Pim finns iaf, och håller ställningarna.

God natt!

Greger, med Pim simmandes ovanför

I vårt hem...

Luckie

... är det mysigt mest hela tiden!

Livin' my dream

Kärlek, ny lägenhet 5 min från jobbet, sinnesro, vit vinter, världens bästa jobb.
Vad mer kan man begära? Bäst vänner och familj förstås, och jag har dem.

Känns som jag lever i en dröm och snart ska vakna. Nu har vi snart inrett klart hela lägenheten, bara TV och smådetaljer som är kvar. Och jag har aldrig kännt ett sådant lugn som jag gör just nu. Det är helt obeskrivbart.
Nu ska jag fortsätta njuta av livet, fira jul med familj och kärleken och påbörja ett 2010 bättre än något annat år.

Heja mig!

When love takes over

feat. Handro

Ibland ändras livet till det bättre, när man minst anar det. Och utan att det finns minsta tvivel eller oro. Lycka är det jag känner, och för mig finns det ingen finare.

Times change

År och dar sen igen. Eller månader och dar iaf.. Sitter på tåget hem från en välbehövlig helg i Värmland med avkoppling på hög nivå. Efter vänners svek (jag är ju lika jävla naiv som alltid), skov med Chron och mycket annat.
Allt det tänker jag dock inte dra här, då det känns för privat.
Men såpass kan jag säga, att människor slutar väl aldrig att förvåna. Tyvärr.

Jag har skrivit mycket dagbok sen sist, dock i vanlig gammaldags form. Har saknat det rejält, och då vissa tyr sig till bloggen hellre än att plocka upp telefonen och ringa och fråga hur det är med jämna mellanrum så har jag på något vis tappat lusten lite.
Ibland har jag funderat på att lösenordsskydda, men vi får se. Vore toppen att kunna lägga ut bilder ibland och så, som man själv kan se tillbaka på senare i livet. Allt är ju ändå digitalt numer. Får tänka lite mer på den saken tror jag.
Men tills dess kommer jag antagligen att hålla mig till min vanliga dagbok, och öva upp handstilen igen som blivit gräslig genom åren med datorknappande.

Jag finns på mobilen, mailen och Facebook från och med nu. Eller ja, från förra inlägget egentligen. Det borde räcka i massor för er som vill veta hur jag mår.

Over and out.

Sömnproblem? Vem? Jag?

Bild hämtad från Pungdask

Har i vanlig ordning jobbat idag, men när jag kom hem till Boo (såklart, var annars nowadays) så somnade jag efter ca 10 min i fotöljen. Vaknade efter 30 min och förflyttade mig in i sovrummet efter att ha försökt hålla ögonen öppna.
Sen vaknade jag inte förrän kl 21:50. Så jag sov nästan fyra timmar totalt.
Välbehövligt med tanke på de senaste veckorna, men kommer jag kunna somna inatt? Eller är jag inne i en ond cirkel?
Jag tror visserligen att denna natten om någon, kommer bli en natt med bra sömn. För sitter redan och nickar till hela tiden.
Håll tummarna!

Imorgon har jag ganska mkt att göra, då jag idag kom på att jag visst är ledig mån, tis, ons nästa vecka. Hade totalt glömt bort det, så kommer få förbereda massa imorgon, samt bli klar med en del saker som jag tänkt göra då.
Men sen är jag ju ledig, och då ska det sovas. Fem hela dagar om man räknar med helgen. Så är jag inte utvilad efter det så vet inte jag.
För en gångs skull har jag inga planer på att åka bort någonstans heller. Mer än att hjälpa Boo flyttrensa och packa.

Run To The Water

FYDB från My, Boo, Tezz & Jea

Har fått vissa klagomål de senaste dagarna. Det gäller min aktivitet här på bloggen. Eller snarare brist på aktivitet.
Har i vanlig ordning en hel del att skriva om, men kommer aldrig ihåg det när jag väl sitter framför datorn. Därför har jag börjat maila mig själv viktiga saker som jag ska komma ihåg. Vi får se hur det går ;)

Anyway, jag sover jävligt illa för tillfället. Knappt något alls. Snittar 3 timmar/natt av någon anledning, och har börjat få problem med magen igen. Det behöver inte alls ha med Chron att göra, men ska ringa Karolinska någon dag och fråga om vi kan kolla.

I förrgår hade jag en riktigt trevlig kväll med tjejerna i Kransen, och fotografering, tjejsnack och en halv drink hanns det med. En mycket svag sådan, då jag har insett att jag inte tål alkohol något vidare. Inte för att jag blir bakis, men min kropp blir helt förstörd. Jag blir snuvig i flera dagar, magen blir helt omöjlig och sen blir jag trött. Och är det något jag inte behöver, som ni inser, så är det just de tre sakerna. Därför har jag knappt druckit en droppe de senaste månaderna.
Nog om det. Kvällen fick iaf en helt knäpp vändning när jag och en av tjejerna började prata. Vi insåg att vi har en del gemensamt sedan några år tillbaka, och det var allt annat än trevliga saker som kom fram.

Igår var jag återigen i Kransen såklart, och åt sushi och hyrde film. Slocknade i vanlig ordning här igen, vilket jag även kommer göra inatt. Har inte sovit hemma på över en vecka nu. Först några nätter här, sedan Värmland och nu här några nätter igen. Känns skönt att inte vara ensam så mkt, för är det något jag vill slippa efter Värmland så är det just att tänka.
Jag hade så himla trevligt där, men det gör i sin tur att saker blir jobbigare och att det blir svårare att skiljas från vissa människor som man trodde man klarade sig fint utan.
Hemresa oftare får det bli helt enkelt. Det har inte direkt varit första prio det senaste året, men får bli ändring.

Nu lyssnar vi lite på LIVE och återupplivar lite fler minnen:

Hjulen på bussen snurrar runt, runt, runt..

Erika & jag i Borgvik igår

Nu sitter jag på bussen hem från Karlstad till Stockholm med Erika vid min sida. Vi har knappt varit utan varandra en sekund de senaste dagarna, och det var välbehövligt!

Igår var vi i Skruvstad och festade loss efter grillfest på Kvastmossa. Massa känt folk och en hel del bugg blev det till Torgny Melins. Har inte skrattat så mkt på länge :) Tack Patrik!

Idag däremot fick vi stressa iväg med en tidig buss från Grums till Karlstad, där vi sen fick vänta 2½ timma innan bussen till Sthlm gick. Strosade i Mitt i City-gallerian och käkade lite mat innan avfärd, och nu sitter vi här med ca 1½ timma kvar hem.

Känns som jag varit på semster en evighet, och samtidigt som det ska bli riktigt skönt att komma hem igen så är det med ett litet vemod jag lämnar Värmland denna gång. Men nu kommer det inte ta 5 månader igen innan jag åker tillbaka. That's for sure!

Ps, vi såg nyss en jätte-älg på en åker!

Hey Boy

Ikväll blir det Skruvsta-parken med tjejerna. Torgny Melins spelar, och det är precis sådär folkparksaktigt som det låter. Underbart!
Mycket folk man känner som ska dit också, så det kommer bli kanon!

Annars idag har vi varit en sväng i Borgvik på marknad. Jag, Erika och Putte.
Nu blir det dusch och göra sig iordning innan grillen tänds och gästerna kommer. Imorgon far vi hem till Stockholm igen.

HemLjuvaHem

Jag & Molly


Mamma, Aleksander


Kantareller, Jag & Adrian


Chai, Jag & Elaine

Då var man i Värmland igen. Somnade inte förrän kl 3 inatt, och skulle upp kl 5:30. Tog tåget kl 6:30 från Sthlm, och fick biljetten för en ynka krona på Tradera.com. Ibland har även jag tur ;)
Idag när jag kom fram mötte jag upp Marie och lilla Molly och åkte hem till Maries mor som jag inte träffat på evigheter.
Fikade, pratade och myste med Molly. Tre månader är hon nu, och inte förrän nu har jag träffat henne. Vilken mysig men bestämd liten dam! Henne kommer ingen kunna sätta sig på i framtiden, det märks redan nu.
Sen vart det Bergvik en sväng innan vi åkte tillbaka till Maries mor.
Och där var vi sen hela eftermiddagen fram tills jag skulle hem till min egen mor. Hon och mina bröder hade varit i Sunne på vattenland och hos mormor idag, så kom inte hem förrän på kvällen.
Här har vi sedan myst, lagat mat och bara hängt mer eller mindre.
Lillebror Aleksander hade plockat en korg kantareller med sin kompis också, som de hade tänkt sälja till någon handlare i Grums. Men jag blev så sugen så jag köpte alla istället. Och det var hur gott som helst. Så nu har årets första nyplockade kantareller intagits.
Mamma hade köpt alla mina tre Lindt-favoriter också. Mammor är allt bra att ha ibland :)

Nu ska jag ta en kvällsprommis med mor, sen blir det att bädda och installera sig på ovanvåningen. För imorgon bitti kommer Erika med tåget, sen ska vi göra stan.

Sov gott mina vänner!

Skjuts?

Lyssna, bara lyssna.

Nu har det gått några dagar sen jag blev brunett igen. Eller som de flesta andra tycker; mörkblond.
Och jag vänjer mig inte riktigt. Har inte varit annat än blond de senaste tre åren, och om ni ser bilden nedan med min kusin så är det en enorm skillnad.
Men jag kände för att bli mer naturlig igen, det tar väl bara tid att vänja sig då antar jag.

Annars har jag varit på 18-årskalas idag, eller fika med "släkten" snarare. Erikas släkt, då hennes kusin fyllde år häromdagen. Riktigt trevligt att träffa alla igen, och Erika bor ju här nu så det kommer säkerligen bli oftare än innan.

Nu sitter jag i Kransen och väntar på att Boo ska komma hem från stan.
Pysslar om mig själv, pratar med Stig (slöjstjärten i akvariet här bakom) och hänger vid datorn.
Pratar med folk på MSN osv. Och planerar för helgen.
Torsdag till söndag befinner jag mig i Värmland igen, med bland andra Marie. Ska bara komma på hur jag bäst tar mig dit, och beställa biljetter.
Men så får jag ett förslag över MSN, från någon jag inte känner. Man 39 år. Säger att han kan skjutsa mig till Karlstad för att han ändå har semester och inte har något speciellt för sig. Och jag undrar såklart hur man tänker när man föreslår något sådant för en ung tjej.

-Hej, jag känner inte dig, men du är söt, får jag skjutsa dig 35 mil?

Jag tackade artigt nej, och fortsatte med mitt.
Finns det någon tjej som skulle säga ja här? Jag skulle iaf aldrig komma på tanken. Han kan vara hur snäll som helst, men helt ärligt, vill man verka normal så föreslår man inte något sånt. Det är som att be om att en tjej ska bli på sin vakt. Och som tjej bör man ha sådana antenner, som säger åt en när det är dags att tänka efter och ta ett steg tillbaka. Jag har sett för mkt skit för att kunna vara naiv och godtrogen.

Förändring

Nya tider helt enkelt.

Törneros

Stiko Per Larsson, mina vänner. Det var kärlek vid första ögonkastet.
Var på Lasse i Parken i fredags efter jobbet med några vänner, varav en känner denne man.
Han satt där och sjöng och spelade medan vi åt god mat, efterrätt och tog en irish coffee. Livsnjutning på högsta nivå.
Definitivt inte sista gången jag lyssnade på honom, även om det dock var första. En Dalmas i Sthlm med en stor fan-skara hemifrån.
Stiko Per Larsson, här har du ett till!

Nu ska jag sova, en ny vecka på kontoret väntar, men veckan kommer dock avslutas i Värmland i goda vänners lag. Det behövs efter denna helgen som enbart bestått av jobb.

God natt!

Sadla om?

Är lite bitter nu faktiskt. Kom hem till Boo, och hon satt och gjorde om bloggdesignen på Pungdask. Och jag droppade den ena idén efter den andra. Färg, mönster osv. Och sen blev det FUCKIN FABOULOUS!
Och nu vill jag att det ska vara på min egen blogg. Men jag trivs nog innerst inne med min enkla blogg.
Men ändå. Älskar rosmönstret, älskar färgen, älskar stilen. Men så älskar jag ju Boo också, så får unna henne detta. Hon tröttnar nog snart ändå, och då snor jag den till mig själv kanske ;)

Kanske skulle jag sadla om till webbdesigner? Eller inte..

Twilight

Boo lurade mig att se denna filmen idag. Har vart så emot den så länge nu att jag till slut gav med mig när vi stod där för att hyra. Vad jag tycker om den får däremot vara osagt :)
Överallt har man läst om dessa ungdomar, sett bilder osv. Och jag har verkligen aldrig fattat grejen. Nu kommer det en tvåa också tydligen. Får väl se om nån får mig till att se den..

Annars har kvällen bestått av middag, Zero, Pop Corn och Kransens skönaste soffa.
Nu: sova!

My favourite footballplayer

Nu är han hemma igen, min älskade kusin. Efter sex/sju månader som volontär i Sydamerika mötte jag upp honom på Gardemoen i eftermiddags. Vi hann ses där ett par timmar för lite catch up innan mitt flyg hem till Sthlm gick.
Som jag har saknat honom! Nu flyttar han snart norrut i Norge för att plugga, så vi lär inte ses så ofta ändå. Men bara tanken på att han är hemma ett tag är rätt skön.

Detta var ett ljus i sorgen de här dagarna. Och imorgon möter jag mitt andra ljus, då ska vi tillbringa två dagar på Sommarslottet innan jag åter ska tillbaka till kontoret.
Men det längtar jag också till just nu. Mina rutiner och mina kollegor.
Har tänkt så mkt de här dagarna, och kommer väl egentligen inte fram till något. Oavsett hur tacksam jag är för allt jag har här så vill jag bara vara där just nu. Så behöver annat att tänka på och längtar verkligen efter den kommande veckan.

Glad i deg

Igår grät jag så mycket att jag inte vet om det är möjligt att återställa vätskebalansen på flera veckor framöver.
Jag har verkligen aldrig gråtit som igår. Satt i flera timmar och såg på hur någon jag älskar tynar bort. Fick plötsliga gråtattacker på bussen, på stan, i bilen, hemma, överallt. Och det kommer fortfarande hela tiden.

Jag har en massa minnen med mig hem. Både materiella och emotionella. Från barndomen och från igår. Huvudet snurrar så hårt att det sprängs snart, och mat är det inte snack om att jag får i mig. Mår konstant illa och kan inte tänka klart. Spelar upp alla scener från igår i huvudet.
Måste vara stark. Och semesterdagarna som är kvar kommer att få utnyttjas på annat sätt än utomlands i höst har jag en känsla av.

Imorgon åker jag hem till Sverige, och kan bara hoppas jag kommer tillbaka hit i augusti. Och att han då ännu inte är borta. Vet i ärlighetens namn inte hur jag ska fixa detta.

Jeanine på Twitter

Då finns man på Twitter. Antagligen sist av alla, men mest i jobbsyfte.
Fick reda på det igår, att jag och en kollega ska Twittra. Så nu blir det till att sätta sig in i den världen också. Blir intressant :)

Twittrar att hålla koll på:

twitter.com/gymgrossisten

twitter.com/bodystore

twitter.com/jeaninestubergh

På dem kommer jag att hålla till.

Kika in vetja!

All I want is you

Lyssnar, lyssnar och lyssnar. Och lyssnar lite till.

Walking on the moon

Lyssnar på Cas Haley och ska snart bege mig ut för lite intervallträning. Rensa skallen lite.
Denna veckan har varit hur bra som helst, men samtidigt skitjobbig rent ut sagt.

Jag är en ganska enkel person. Uppriktig, rakt fram och allt det där. Ödmjuk, tolerant och lojal. Ställer upp för folk. Åker tvärs genom Sthlm, lyssnar, betalar. Finns till hands när det behövs helt enkelt. Och ibland behöver man få det tillbaka. Eller, jag förväntar mig väl att mina vänner ställer upp på mig med på samma villkor. Att de besitter dessa egenskaper liksom jag. Men så är det inte oftast, så funderar på om jag ska sluta ställa upp själv. För det finns liksom ingen mening med det.
Ikväll satt jag i en timma på jobbet och väntade på en person, för att sen åka in till stan och göra något jag verkligen behövde. Men så blev det inte, och jag mitt fån väntade helt i onödan.
Sen åkte jag till stan ändå för att käka middag med en annan person eftersom jag var sjukt hungrig. Och då hände det igen.

Också har vi ju det här med Oslo. Jag skulle få den trevligaste veckan ever med en fin människa. Trodde jag och köpte flygbiljetter. Nu, när det inte är länge kvar får jag veta att det inte kommer bli så, för att energin ska läggas på annat håll. Så även tankarna.
Så här sitter jag, och är jävligt glad att jag ska jobba några dagar när jag är där. Och träffa släkt. Och vänner. Och bada på Kalvøya och Kadettangen.

Nu blir det intervall, sen sova.

Resten av veckan ser ut enligt följande
Tisdag: Simma + Långpromenad
Onsdag: Intervall
Torsdag: Simma + Långpromenad
Fredag: Intervall
Lördag: Gym
Söndag: Simma

Årets Stjärnskott

Nu har det återigen gått en vecka sen sist jag skrev, och Ida är inte så glad på mig haha. Men men, jag har ju ett heltids-liv där ute, även om jag bara slappar hemma i soffan vissa kvällar. Men då ska jag ju slappa, och inget annat ;)

Så vad har jag gjort då?
Jag har läst två böcker, hängt på Mariaberget, tränat, lagat god mat, brutit, nattvandrat och massa annat.

I fredags var jag på middag hos min chef, och alla mina närmsta kollegor (de som finns här i Sthlm) var där.
När vi skulle äta kom ett roligt, uppskattat och oväntat inslag. Nämligen en slags mini-GG Awards. Min chef hade gjort diplom till oss alla, med olika utmärkelser och motiveringar.
Jag blev årets stjärnskott. Är sjukt stolt!
Det är sådana saker, som lite uppskattning mellan varven som gör att man vill prestera bättre och utvecklas mer.

Idag har jag städat lite, och nu ligger jag i soffan och läser en nyss påbörjad bok medan mitt hus målas om. Det är en fördel med att hyra, även om jag gillar att göra sådana saker själv också.
Får se vad resten av dagen har att erbjuda. En joggingrunda, matlagning och my Boo kanske?

En salig blandning och en väldans massa sommar!

Idag har jag gjort allt och ingenting. Mest ingenting faktiskt.
Inget mer än att ligga i min nya solstol på altanen och läsa, laga mat så jag har matlåda imorgon och kollat på en bra film. Trotsade allt jag lärt mig av min mor, och kollade på film fast det var kanon-väder ute.
Tänk vad härligt det kan vara att vara vuxen och få bestämma sånt själv ;)

Ska snart bege mig ut på en promenad nu på kvällen istället, nu när inte solen tar kol på mig.
Man ska inte klaga på sommarvärmen, men jag som är lite värme-känslig gillar skuggan bäst. Iaf vid fysisk aktivitet, är ju inte värt att svimma på kuppen bara för att man SKA ut.
Druckit mkt vatten idag iaf, och sammanlagt blev det väl ca 5 timmar på altanen.
Har läst ut en bok, 3 tidningar och bara varit. Himlans underbar söndag utan stress och press.

Igår vaknade jag upp hos Effi efter att vi hade natt vandrat på Lida-festivalen till kl 02:30 natten innan.
Dagen igår fortsatte sen hos Boo innan jag åkte hem vid 18-tiden. Tanken var att åka hem och vila och sen gå ut och slå klackarna i taket. Var riktigt sugen och taggad.
Men vilan hemma bev till ett par timmars sömn, och sen var jag för seg. Så jag rensade garderoben och möblerade om hela sovrummet i princip. Var klar kl 02:00 inatt och sen stupade jag i säng.

Helgen har med andra ord varit riktigt skön.

Som ett brev

Sommaren fortsätter värma mig, och jag njuter varje sekund. Åkte till jobbet utan jacka imorses, efter att ha vaknat före kl 06:00 och trott att jag försovit mig. Det var strålande sol och molnfritt, och jag var bombsäker på att klockan hunnit bli minst 10:30.
Det är lustigt här i Sverige, hur det har blivit på senare år. Att det kan skifta från iskallt och grått till stekhett och ljust på något dygn.

På väg hem från jobbet idag promenerade jag först hela vägen till Sickla innan jag hoppade på bussen, och när jag klev av i Boo Gård gick jag en "omväg" hem via vattnet och Boo Trädgård. Det var människor överallt. Cyklandes, badandes, solandes, glassätandes och båt-åkandes.
Jag var den enda i jeans, alla andra hade enbart badkläder och/eller sommarkläder.
Barnen tävlade i vem som kunde hoppa längst från bryggan, och ungdomsgängen var ute i stekiga motor och segel-båtar.
Några äldre barn stod vid klipporna och fiskade. Det var som att befinna sig mitt i ett perfekt vykort.

När jag kommit lite mer än halvvägs hem kom jag till en tomt som jag sedan i augusti har beundrat och avundsjukt sneglat på ett hundratal gånger. På tomten finns ett stort 20-talshus som jag tycker ser riktigt mysigt ut och jag har alltid undrat vem som bor där. Trädgården är nästan helt igenvuxen, men på ett charmigt vis. Lite som att det skyddas av massa äppelträd och höga plantor, och själva huset ligger liksom uppe på en kulle.
Men idag, när solen lyste upp huset märkte jag att det såg misstänksamt tomt ut. Så jag gick uppför backen på andra sidan, och insåg att det ÄR helt tomt.
Helt plötsligt kändes det som jag var 11 år igen och smög runt och gjorde hyss. Bara det att jag är 24 år gammal och inte hade någon med mig.

Smög i vilket fall in på tomten, som hade en "Till Salu"-skylt utanför carporten. Och jag blev bara mer och mer imponerad. Eller förstummad kanske är rätt ord.
Hade jag pengarna skulle jag köpa det, och ha det som ett renoveringsobjekt. Det är inte direkt tip top inuti, men det finns så mkt charm att om man fick sätta sin prägel på det skulle det bli mitt drömhus. Exakt så som jag alltid velat ha det.

När jag kom hem letade jag reda på det på Internet, och här är det:

Mitt drömhus!

Nära havet, och alldeles perfekt. Ge mig 9 miljoner, så renoverar jag upp det och bor där tills jag stupar.
Skulle nog däremot få enas om trädgårdsutrymmet med Råland de Rådjur:

När jag sen kom hem och låg i soffan och tänkte på vissa särskilda saker så var det som om en viss person kunde läsa mina tankar. För precis då ringde det, och gissa om jag blev överraskad! Hade inte trott jag skulle höra något på ett tag, pga diverse äventyr och resor. Men så blev det inte. Planer smeds i telefon och jag vet att det kommer bli så bra! Som ett brev på posten, en sommardag som denna ;)
Längtar till fredag.